Hemma på kontoret

Tjoff, sa det så var dagen slut. Dagen har spenderats i hemmamiljö.
När det är min tur att lämna i skolan brukar vi alltid bli lite sena, jag och kära dottern. Jag är inte alltid den som har full styrfart på mornarna och ibland går det lite extra sakta. Imorse unnade jag mig till och med lite sovmorgon och nannade kudden fram till klockan sju. Och när klockan är nio och jag vet att jag inte kommer att vara på kontoret förrän klockan tio, känns det som om hemmaditot är ett något bättre alternativ. Och så slipper man sminka sig. Bara det tar ju minst ett par timmar nuförtiden…

Min tur

bn-122

Det blev ett bra avslut på gårdagen. Under styrelsemötet med bostadsrättsföreningen beslutade vi att sänka våra avgifter med 15 procent. Med tanke på att vi har områdets troligtvis högsta avgifter känns det skitbra. Förhoppningsvis kan det lätta åtminstone lite på den där stora, stora klumpen pengar som måste lämna kontot i slutet av varje månad.

Mindre roligt att få höra att våra underbara, bullbakande polisgrannar troligen kommer att separera och lämna huset.

På tal om relationer: svartsjuka är inte kul. Just nu är det jag som är sotis. Far och dotter knyter allt starkare band och det gosas och kramas, spelas Xbox-spel och på nätterna är det han som får nattlig påhälsning när hon vaknar och lämnar sin egen säng (och då blir det trångt, eftersom min käre sambo inte kan somna på annat ställe än i tv-soffan – ja, jag vet – han är galen…). Nu är det bara pappa som duger. Det är nästan så att det är tur att han åker bort imorgon, och blir borta nästan en vecka. Nu är det min tur att tanka mys.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.