Förbereder mig för en extremt laddad och fullspäckad vecka.
Måndag: styrelsemöte med brf. Budgetgenomgång. Jag som får skrämselhicka och förpassas 30 år bakåt i tiden (matematik, allmän kurs) av siffror.
Tisdag: Releaseparty som nog tyvärr måste strykas ur kalendern. Det behövs göras en viss prioritering.
Onsdag: Hel mediadag med C med allt från omslagsfotografering till TV-medverkan. Kvällen vigs åt Sturecompagniets 20-årsfest. Och ja, det var nog 20 år sedan jag var på Sturecompagniet senast.
Torsdag: Final i musiktävling jag jobbat med. Sju band spelar. Min tinnitus får sig onekligen en körare den här veckan.
Fredag: Konsertkväll på Vasateatern.
Lördag: Barnkalas. Frukostkalas. Känns som världens sämsta idé just nu.
Söndag: Barnkalas, version 2. Släkt och vänner. Kaffe med dopp.
Bål och duracell
17 september 2009 vid 11:37 f m (Uncategorized)
Tags: konserter, Musik, party, umgänge

Fina, fina Staffan bjöd på två låtar till födelsedagsbarnet

Johan och Janne in action

Födelsedagsbarnet själv var inte nödbedd utan gjorde också ett par inhopp
Ute på lokal igår. Det var inte igår, om jag säger så.
Det som fick mig ut i vimlet en stund, var ”Sveriges svar på R0d St3w4rt” som firade sin 40-årsdag i glada musikaliska och andra vänners lag. På scen stod bl a herr He11str4nd och två herrar från en tidig konstellation vid namn Str!ndbergs. Det dom två sistnämnda bjöd på var gammalt för vissa, men nytt för mig. Och jag tyckte minsann att det höll än idag – om än lite ringrostigt, kanske.
Det blev en trevlig kväll. Inte alls speciellt sen och definitivt ganska oblöt (även om den goda bålen var fin och lite lömsk sådär som bål brukar vara).
Nu är det gräsänke-blues i fem dagar eftersom den gode Sambon åker på musikmässa i Alicante. Där kommer han förmodligen att förvandlas till Den Onde Sambon. Dom där mässorna har en tendens att inverka menligt på hans späda lekamen och göra honom vild, galen och en duracellkanin av stora mått. Må så vara. Jag slipper ju se på. Men det synd om spanjorerna…
Tankar efter champagnen
30 april 2009 vid 9:35 f m (Uncategorized)
Tags: Hälsa, Jobb, kultur, Musik, party
Dagarna går. Bloggandet går på halvfart, medan arbetslivet rusar fort, fort fram. Eskilstuna ena dagen, på kulturell releasetillställning den andra. Medgång ena dagen, motgångar dagen därpå. Det är ju så det är i mitt jobb. Nu har jag blivit bortskämd med väldigt mycket medgång ett tag, så jag blir helt knäckt av motgång. Vissa dagar känner jag att jag gärna sätter mig i kassan i vilken livsmedelsbutik som helst. Och dagen efter kommer ett roligt telefonsamtal eller så lyckas jag övertala någon trevlig journalist att skriva något någonstans. Jag lär mig ständigt nya saker och får mer och mer erfarenhet. Och ibland känner jag att jag inte kan någonting. Sån är nu jag…
Knäckt blir jag också när jag läser feta löpsedlar om pandemier och katastrofer. Jag är ju inte hypokondriker för intet. Undviker dom värsta (läs: Expr3ss3n) och håller mig till dom som fortfarande försöker ger en saklig och objektiv bild, utan att tänka på löpsedlar och lösnummerförsäljning. Det är klart att situationen skall tas på allvar, men riktigt skitskraj är jag inte ännu:
Amerikanska forskare, som forskar på just svininfluensa. konstaterar enligt Los Angeles Times att det virus som nu sprider sig, H1N1, inte är lika dödligt som spanska sjukan 1918. Kanske är det inte ens farligare än en ”genomsnittsinfluensa”. Det gäller, säger forskarna, att sätta pågående influensa i rätt perspektiv – ”vanlig” influensa dödar i snitt 36.000 amerikaner per år, uppger CDC - den amerikanska motsvarigheten till vårt Smittskyddsinstitut.
Som ett fan av konspirationsteorier far tankarna åt alla håll, också. ”Underligt att det bara är i ett land som det brutit ut så pass allvarligt, med så många döda…”.
Ja, jag kan verkligen sysselsätta mig dom dagar jag sitter hemma, lite småtrött och halvsliten efter en sen men oerhört trevlig kväll.
Prosit!
Finalfesten
17 mars 2009 vid 9:17 e m (Uncategorized)
Tags: Jobb, Musik, party, tävlingar
Så var det över.
Hjärtat är tillbaka i bröstkorgen där det hör hemma. Nerverna har slutat dallra. Champagnen är urdrucken. Huvudvärken dagen efter champagnen är borta. Efterfesten varade till kvart i fem på morgonen, åtminstone för min del. Jag vet fler som vägrade ge upp när jag gjorde det. Jag gick hem på vingliga klackar efter att ha dansat med T!ngel!ng, bedyrat Henri!k D0rsin min kärlek, bedyrat D4nny sexåringens kärlek, och fått en lycko-kyss på munnen av kompositören.
Ytterligare en erfarenhet rikare, massor med nya kontakter i telefonboken och ett minne för livet.
Var vi i Globen, eller var vi i Globen!?
Kväll på stan
25 januari 2009 vid 8:19 e m (Uncategorized)
Tags: party
Hur kul det än är att få komplimanger och höra att man ser ”exakt ut som för 15 år sedan”, ja till och med skamliga förslag… Det blir lite… snaskigt till slut… Och man upptäcker att medan man själv vuxit i sin kostym och ökat på sitt självförtroendekapital, så har vissa inte förändrats ett dugg…
Nåväl – en kul kväll var det.
15 minutes of fame
06 januari 2009 vid 3:01 e m (Uncategorized)
Tags: Musik, party
Sitter här med min andra kopp ingefärs- och honungsté bredvid mig (tack snälla Birgitta Å för tipset!). Efter några munnar smakar det riktigt gott… Nej. Jag ljög. Det smakar bara mindre illa.
LK leker hemma hos kompis. LSS har åkt till skidbacken. Allt är upplagt för att jag ska kunna sova en stund, men det funkar fortfarande inte. Tröttheten infinner sig inte. Jag har redan förvarnat familjen om att jag troligen kommer att slockna klockan 7 ikväll. För förkyld eller inte, jag tänker inte missa Grammis… Vi har blivit placerade vid bord 52, och enligt skissen som följde med, är det farligt nära kamera- och tv-vinklar. Ser ni en liten skit med kort hår, bredvid han som sjunger om små, blå fåglar han som testades på Svenskt0ppen för någon söndag sedan, hon som tidigare var kontrakterad till B3rt, och en affärsadvokat – ja, då är det jag. Jag lovar att vinka.
Ekipering
04 januari 2009 vid 6:04 e m (Uncategorized)
Tags: Kläder, party
Just hittat en ny favvobutik.
The Newyorker i Forum Nacka.
Oj, så mycket schyssta kläder (även om de kanske inte riktar sig mot målgruppen fyrtioplus)!
Hittade en superfin kort svart jacka i imiterat läder som blir perfekt som lite småcool Grammisutstyrsel. En fin, lite glittrig svart top och den vit- och svart-skotskrutiga korta kjolen och ett par höga stövlar till.
Man kanske alltid kan lura någon att man fortfarande är strax över tretti…
Live
17 december 2008 vid 8:40 e m (Uncategorized)
Tags: Jobb, Musik, party
Mycket, mycket bra men inte speciellt välbesökt konsert igår. Jag har inte följt St4ff4ns repertoar något vidare men har alltid haft en bild av honom som lite trulig och ”svår”. Det är han inte. Och den nya låten han skrivit visar en helt ny sida av honom, betydligt rockigare. Och jag har sett honom le och garva flera gånger.
Vad gäller den andre, var det svårt att fatta att han ett dygn tidigare legat däckad i badrummet. Envis som en röd liten julgris är han. Att ställa in är inget man gör, helt enkelt. Jag höll ordentligt avstånd och varje gång han kom närmare än en halvmeter backade alla han i hans väg.
Efteråt blev det en liten tur på stan. Jag är väldigt, väldigt glad att jag inte följde med till Kv4rnen, dit resten av gänget gick när vi stängt den lilla baren. Idag är jag bara lite, lite trött, men mår i övrigt strålande.
Mat och potatis
11 december 2008 vid 6:21 f m (Musik)
Tags: Familj, Jobb, Musik, party
Hej och hå. En sån där dag, igen.
Det tar onödigt lång, och tråkig, tid att stoppa 190 skivor och medföljande pressrelease i bubbelpåsar.
Det tar minst lika mycket onödig tid att klistra etiketter med artist och spelställe på 200 affischer. Tid som jag hade kunnat spendera med att göra annat, något viktigare men framförallt något roligare.
När jag gick från kontoret slog det mig. Och det här är nog inte något speciellt bra tecken men jag mindes helt plötsligt inte om jag ätit lunch idag eller inte. Insåg till slut att jag nog faktiskt inte gjort det. Jag minns att jag, någon gång mellan affischer och bubbelkuvert, tänkte att jag skulle gå och handla något, men sedan kom det något annat emellan.
Avslutade dagen med att ta en öl i en hotell-lobby på Söder med två av essen och direktör’n. Dom skulle vidare för julfest på studion i närheten. Själv valde jag att åka hem. Det känns ibland som om jag träffar det här gänget mer än jag träffar min familj. Det kändes bra att låta partyhatten ligga på sin hylla den här gången, även om jag vet att jag troligen missar en vansinnigt rolig fest.
Har reflekterat över en sak de senaste dagarna. På senare tid har jag umgåtts och jobbat med ett rätt mansdominerat gäng. När vi träffas och möts säger vi bara hej och tjena. Killar kramas sällan när dom träffas, så som vi tjejer gör i parti och minut. När man väl vant sig och insett att det funkar så i killvärlden, är det ganska skönt att slippa.























