Det är inte varje dag soon-to-be-sjuåringens bägge föräldrar följer med till skolan. Det gjorde dom idag, som lite extra pepp och stöd (läs: curling, curling) inför Sprutan. Hela klassen inklusive medföljande förälder samlades på ”fritis” som gjorts om till läkarmottagning för två veckor. Lite pirr och fniss innan, och sen var det dags. Ut kom hon i sällskap med sin pappa, som hållit handen. Och han berättade att hon nästan varit lite besviken för att det inte gjorde ett dugg ont. Det låter lovande, eftersom sprut-eländet ska fyllas på om tre veckor igen.
Några av ungarna klagade direkt efter sticket att det gjorde ont i armen. Frågan är om dom sa det för att dom visste att det var en av biverkningarna. Jag kan tycka att det är lite onödigt att dra symtom och biverkningar för barnen, det räcker väl att vi föräldrar får veta? Ungar är smarta och det är alltid mycket roligare att vara hemma än att gå i skolan, så dom fattar ju ganska snabbt att man kan dra en biverkning eller två och få stanna hemma.
Ännu har ingen ringt från skolan, så jag antar att hon än så länge är biverkningsfri.
Det är inte varje dag soon-to-be-sjuåringens föräldrar tar en spontanfika på morgonkvisten. Det gjorde dom idag. För att fira att vi har världens bästa unge.
