You are currently browsing the monthly archive for augusti 2009.

Jag vet. Det är säsong för rinnande näsor och förkylningar nu. Jag vet det. Det drabbar dom allra flesta. Men det känns inget kul när det drabbar fröken i sexåringens klass, redan andra veckan. Jag vet fler föräldrar som närt lite oro över att fröken dessutom är färsk från mammaledighet med barn på dagisinskolning. Det kommer säkert också att kosta en del i frånvaro. Frånvaro och vikarier känns aldrig kul. I det här fallet är det inte alls roligt, eftersom det verkar vara lite stök och bök i klassen, med smågrabbar som har svårt att hålla ordning på både kropp och mun. Har nåtts av informationen att det till och med gått till handgripligheter och veckobrevet uppmanade till samtal hemma om vikten av att förstå att man stör andra om man pratar oavbrutet. Under de fyra veckor som inskolningen beräknas ta, får vi som föräldrar helst inte närvara men när dom fyra veckorna gått, ska jag definitivt spendera lite tid för att iaktta. Det är ju nu grunden ska läggas för hur resten av skolgången ska bli, det är nu man har möjlighet att förändra, förbättra och påverka. Ju äldre dom blir, desto mindre uppmärksamhet får vi som vuxna. Och det är skittråkigt att ungarna redan från första klass ska komma hem och tycka att dom blir störda i sitt lärande, även om lärandet inte är på någon hög nivå och mest handlar om disciplin och respekt för andra.

Jag gillar inte riktigt när helgen känns så… över. Imorgon börjar slavandet igen, och det känns inte som om jag varit ledig alls. Och inte en enda kräfta har jag ätit. Värdelöst!

BN 221
Medan sambon och sexåringen åkte till stan för att fixa dagens inköpsärenden, fick jag stanna hemma och titta på den hyrda filmen som jag somnade ifrån igår. Jag har väl sagt att jag gillar min familj!?
Clintans Gran Torino var det som bjöds och den var riktigt bra. Man måste antingen älska eller hata hans truliga uppsyn och hans griniga, barska uppträdande. Gillade också dialogen hos barberaren. Lite, lite förutsägbar var den förstås, men det är ursäktat av Clintans utspel.

Och inte ett dugg dåligt samvete har jag för att jag låg inne två timmar, medan solen strålade utanför. Inte ett dugg, säger jag!

Fick ett telefonsamtal från en trevlig, kvinnlig polis på stationen i Rinkeby. Därute har tydligen mitt stulna körkort hamnat. Någon hade lagt det i polisens brevlåda. Eftersom jag redan skickat efter ett nytt, bad jag henne att förstöra det.

Det är skönt att det kom tillrätta. Att någon skulle valsa runt med mitt körkort i plånboken har inte känts helt okej.

Var det månne en tjuv med ett samvete?

Som jag misstänkte. Det lilla försäkringsbolaget håller hårt i pengarna och vägrade ersätta mig med en ny telefon. Jag kan vänta mig ett brev på posten inom kort, där dom förklarar varför. Jag blev så sur så jag sa upp försäkringen på stående fot.

Något annat, mycket roligare, som också kommer på posten är presentkortet som ger mig möjlighet att köpa en ny mobiltelefon för 3.900 kronor. Snabbt som ögat ringde jag nämligen det pålitliga bolaget Trygg Hansa, som hjälpte mig med skadeanmälan och ersättningen. Inga som helst problem! Hemförsäkringen och den extra ”drulleförsäkring” som jag innan sommaren (när jag hade sönder mina glasögon) kopplade till den, gällde! Enkelt, smidigt och mycket trevligt bemötande från alla jag pratat med på TH. Nu tänker jag aldrig byta försäkringsbolag igen!

Snart är allt på bana som vanligt igen. Visakorten är förnyade och nya körkortet är beställt (med nya hårfärgen och ett litet beskedligt leende på bilden). Gissa vem som kommer att hålla ordentligt i handväskan nästa gång hon går på krogen…

Lider fortfarande av akut mobilbrist. Den gamla häcken jag grävde fram ur gömmorna funkar bra, men jag behöver ladda in alla mina back-uppade nummer, och telefonen jag backuppade ifrån lirar inte med den gamla. Nu känner jag inte igen ett enda nummer i displayen, vilket gör att jag inte kan prioritera bort jobbiga samtal utan måste svara på allt. Det är ju en nyttig lektion och lär mig alldeles säkert något. Kanske att jag inte borde prioritera bort jobbiga samtal.

Det verkar dessutom som om försäkringsbolaget inte riktigt vill ersätta med en ny telefon. Fick ett besked från mobilförsäljaren att försäkringsbolaget ”kommer att ta över ärendet själva”, vilket troligen betyder att det snart är krig. Möjligen handlar det om att dom tycker att jag varit ouppmärksam och lämnat mina saker obevakade, men så var definitivt inte fallet. Well, vi får se när dom hör av sig. Jag sitter här. Och väntar. Handsken är kastad.

Lite tid, dåligt med bloggande. Hinner ändå med att sitta hos frissan i två timmar för klippning och blondering.

Man måste ju prioritera här i livet.

Det ser ju så fantastiskt tråkigt ut utan bilder på bloggen.
Just av denna anledning kommer här några från mitt besök i värmlandsskogarna i slutet av juli. Den mörkhårige mannen i The-Whotröjan är mannen som gjorde det fina reportaget i Aft0nbl4det Sönd4g förra veckan.

DSC00017

Ständigt rökande, ständigt filosoferande...

DSC00019

Artisternas fordon de närmaste tio dagarna...

DSC00024

Blev lite rädd ett tag. "Kanske var det ett varsel?". Jag blev t o m tvungen att ringa hem...

DSC00028

Både artist och reporter ser lite fundersamma ut...

DSC00034

Vi fick en extrapassagerare (till hö) på vägen hem.

Det ser ju så fantastiskt tråkigt ut utan bilder på bloggen.
Just av denna anledning kommer här några bilder från mitt besök i värmlandsskogarna i slutet av juli. Den mörkhårige mannen i The-Whotröjan är mannen som gjorde det fina reportaget i Aft0nbl4det Sönd4g förra veckan.

Sexhundratvå insjuknade svenskar i svininfluensan hittills.
Nu gäller det att vara på sin vakt. Funderar allvarligt på att cykla till jobbet hela hösten och vintern, för att undvika baciller på tunnelbanan. Man kanske borde bunkra upp ett lager med handsprit? Frågorna som dyker upp är många.

Diskuterade ämnet med min stora artist vid lördagens rep, precis så där intensivt som bara två hypokondriker kan göra (hennes man tittade samtidigt på mig med smala ögon). Hon var redan övertygad om att hon skulle vaccinera sig och hela familjen. Jag tror att jag fick henne att kanske börja fundera över att inte göra det. Hur det än ligger till så vet vi ju inget om biverkningarna av det där vaccinet… Jag tycker det är läskigare än själva influensan. Hon nämnde dessutom att man kanske t o m har ett skydd, om man är så (himla) gammal som jag. Som liten hade jag den fruktade Hongkonginfluesan och i och med det kan man ju faktiskt ha utvecklat ett skydd. När jag tänker efter brukar jag väldigt, väldigt sällan få influensa. Nu när jag säger så måste jag samtidigt knacka i bordet tre gånger.

Egentligen är jag inte så skraj för den där ”nya influensan”. Men det är bra att blogga om.

Pratkvarnen - min blogg, mina åsikter

Här skriver jag, och tar själv ansvar för det jag skriver.

Statistiknörden

  • 31,326 hits