You are currently browsing the monthly archive for april 2010.

Ibland vill jag inte jobba med det jag gör. Ibland blir jag så ledsen över högt ställda förväntningar, där en artists öde mer eller mindre ligger i en handfull media-människors händer.
Sverige är på tok för litet för all musik som ges ut. På tok för litet.

Dagarna går. Nej, jag ber ödmjukt att få korrigera mig själv. Dom rusar. Formligen tokspurtar. Vansinneskutar. Igår hann jag klämma in Nyhetsm0rg0n, två möten, en inspirationskväll och en snabb titt på ett ungt debutband och deras releasespelning. Detta gav vid handen a) att södra Norrland med skägg faktiskt kan låta riktigt, riktigt bra trots att det är sjukt tidigt på morgonen, b) att filmmusik väldigt sällan har ett ansikte, c) att jag börjar få ganska svårt för ordbajsande deckarförfattarinnor, d) att inspirationskvällar lika gärna kan gå totalt stick i stäv med vad de predikar (”du räcker till!”) om och spä på prestationsångesten och e) att musik kan låta intressant på pappret men tappar allt när bandet har noll och ingen utstrålning och karisma. Kan man inte utnyttja scenen och rampljuset och försöka fånga intresset hos sin publik, då vet jag inte om man är ämnad att stå där (än). Eller?
Idag går jag liksom på tandköttet, med en utomkroppslig känsla; jag går liksom vid sidan av mig själv på något vis.
Dagens bästa blev en spontan massagestund med sjuåringen vid läggdags.
Nu ska jag skriva en kort arbetsplan och en offert, en rapport och ytterligare en offert. Sen kan man ju vara glad om man har något tandkött kvar, överhuvudtaget…

Vilket jäkla tjat om liggande till höger och vänster i kvällstidningarna! Det är en ny trend att gå ut och skvallra (mot god ersättning, kan jag gissa) om vilka celebriteter man tumlat runt i halmen med. Är det inte kungligheter, så är det idrottsstjärnor och rockstjärnor. Jag har goda kontakter i kvällstidningsbranschen, men jag kan inte komma på en enda kändis som jag har legat med.
Ja, då föll den inkomstkällan också…

Bedrövligt.
Det är det enda ord jag kan sammanfatta den första hockeyperioden med.
Jag gillar hockey och kollar gärna, och fram till i måndags var hockeyslutspelet riktigt roligt.
Efter dom här riktigt urusla första 20 minuterna är det bojkott.
————
Uppdatering: Det är väl ganska typiskt. Den bojkotten ledde till att Djurgården vann. Det innebär att jag måste bojkotta imorgon också, då?

Sex med djur. Britney Spears. Lady Gaga. Lesbiskt möte. Porr.

Jag har haft så extremt dålig besöksstatisk den senaste tiden. Tänkte jag skulle öka den lite.

Läser i skvallertidningen Expressen att Renee Zellweger håller på att bli flintis. Det är inte lätt för oss tunnhåriga. När tunt hår växer ut ser det ännu tunnare ut. Något hon däremot ser ut att ha tappat är alla sina kilon (eller möjligen vettet). Där fick anorexi onekligen ett ansikte. (Anar dessutom att det eventuella håravfallet kan ha koppling till detta faktum).

Det damp ner en amerikansk recension av en platta jag jobbar med just nu:
”While extremely talented across the board, it is clearly their songwriting — and specifically the lyrics — that make these guys quite possibly the most honest, interesting and existential band on the planet right now…”.
Smaka på dom smått fantastiska orden, och sätt dom i relation till vissa svenska musikjournalisters trötta kommentarer: ”jag har inte hunnit lyssna på skivan ännu” (trots att den skickade för över en och en halv månad sedan).
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; det är i mångt och mycket medias fel att vi inte längre uppskattar musik!

Har det verkligen varit helg? Det känns inte så. I lördags var vi, hela den lilla familjen, på stan och kollade aktiviteter i skivbutik på Drottninggatan. På kvällen somnade vi tidigt, precis som vanligt. Idag har vi i föreningen haft vårstädning av gården. Jag kan garantera att vi kommer att somna tidigt ikväll också. Den söta sjuåringen, som sov borta natten mellan lördag och söndag, somnade redan strax efter 18. Det har säkert att göra med den sena lördagkvällen och det faktum att hon tydligen vaknade klockan kvart i sju och gick ut och hoppade studsmatta hos sin övernattningskompis. Den ungen älskar sannerligen att hoppa studsmatta!

Filmfrossat i helgen. I fredags med lilla familjen med en rulle som heter Old Dogs. John Travolta och Robin Williams är reklamkillar med stora kunder och viktiga uppdrag. Nu ramlar de över sitt livs största och viktigaste uppdrag – att ha hand om den enes barn (som han dessutom inte visste att han hade). Njae, säger jag. Ett par garv gav den men inte speciellt mycket mer.
I lördags var det barnfritt. Efter en runda in till stan, fanns det tyvärr ingen ork till någon större utsvävningar. Vi köpte lite gott att äta, kompletterade med grönsaker och dipp (det finns inget som klår lite rå blomkål och holiday-dip, säger jag bara!) och klämde först ”The Box”. Njae, säger jag där också. Jag vet inte om det har något med insprutat nervgift i ansiktet att göra, men Cameron Diaz har samma ledsen-hund-min hela filmen igenom. Filmen bygger på en bok, och det är gott så. Den hade definitivt kunnat bli något men jag tycker den haltar betänkligt. Och Cameron Diaz ger jag inte mycket för som seriös skådis.
Efter den missen satte vi tänderna i ”The Damned United” som jag tyckte desto bättre om. Den handlar om en legendarisk engelsk ligafotobollstränare, Brian Clough. Han leder det ena laget efter det andra till succé och drivs samtidigt av sin avsky för Leeds och lagets hårda fotbollsspel. Sköna skådisar, en suverän Michael Sheen i huvudrollen och Colm Meaney. Jag har inte mycket till övers för engelska huliganer och den engelska ligan; bollsport är inte riktigt min grej, men filmen var skitbra!

Min mamma är den finaste jag vet. Igår kom hon hit för att sitta barnvakt så att jag och sötsambon kunde gå på släppfest tillsammans. Imorse när jag öppnade kylen för att göra iordning frukosten upptäckte jag att hon har städat och torkat ur hela kylskåpet, något som jag kan med eftertryck måste erkänna att det hade ett trängande behov av. Gissa om hon fick en kram när hon vaknade…

Pratkvarnen - min blogg, mina åsikter

Här skriver jag, och tar själv ansvar för det jag skriver.

Statistiknörden

  • 31,326 hits