You are currently browsing the monthly archive for augusti 2011.

Öm i kroppen efter höstens första misshandelsmassage. Den där semesterlättjan som bodde i kroppen tills för drygt en vecka sedan, den är helt borta nu. Förra veckans kiropraktorbehandling gav mig 3 dagars nackspärr och igår var det alltså dags att bli massakrerad av massören, eller Bankar-Benke, som en kund sa.
Nåväl, om ett par dagar är jag som ny igen.

Och Robin Söderling, hur mår han egentligen?

Annonser

Har börjat titta mer och mer på TV. Tyvärr kan man å ena sidan säga, men å andra sidan är det en bra anledning till avkoppling och att slita sig från datorn och mailen.
Igår hamnade jag av en slump på fyran som visade en brittisk dokumentär om ett svenskt tvillingsysterpar som skapade kaos på M6 för några år sedan. Ingen djup och grundlig dokumentär, de fokuserade mer på dramatiska bilder och ondskan. Hade programmen gjorts för svensk tv hade vi säjert fått mer bakgrund och ett försök till förklaring..
Otäck var den i alla fall, riktigt otäck.

Trots att cynikerna fnyser och mumlar om Peter och vargen, tycker jag man gjorde rätt när man evakuerade New York inför stormen. För tänk om. Tänk om New York drabbats av en ny Katrina. Vad hade cynikerna då inte sagt om man inte evakuerat?

20110828-194010.jpg
Satt och tittade på friidrotten när Diablo somnade på fjärrkontrollen. Sötnosen.

Det finns skådisar jag inte gillar. Såna vars filmer jag väljer bort bara för att jag inte klarar av deras agerande, de har bara en sorts skådespelarstil, som de inte klarar att gå utanför.
Jennifer Aniston.
Adam Sandler.
Nu har jag hittat en till att adda på listan. Clive Owen. Jamen suck. Och till på köpet har stackarn en näsa som ser ut som en penis. Det är nästan så man tycker lite synd om karln.

Ja. Denna i-landsproblematik…

Sötsambon valde en fullständigt perfekt dag att bjuda över folk och fira födelsedagen. Vissa kom på dagen och åt tårta och drack kaffe. Andra kom framåt kvällskvisten och blev bjudna på grillning , öl och vin. Solen sken och värmde oss och vi satt ute till klockan sent på natten. Det enda smolket i bägaren var björkfröna som yrde som nederbörd i luften, speciellt under eftermiddagen. Det gällde att slå en flukt i kaffekoppen innan man drack ur den.

Fö’schöka.
Så pratar man om man kommer från Sundsvallstrakten. Eller är det talfel? Man säger också ‘fö’schiktig’. Samma där – dialekt eller talfel?
Roligt låter det i alla fall. Eller kanske en liten, liten smula irriterande?

Jomen, ja vad det går. Full fart, kreativt och kul. Det enda jag saknar jobbmässigt är att ha kollegan i samma rum och inte i andra änden av telefonlur…
Efter ett jobbmöte i stan märker jag hur sällan jag är där nuförtiden. På sin höjd tar jag mig till Söder, jo där är jag ju nästan varje dag, men City är nuförtiden sällan besökt mark.
Kan inte påstå att jag direkt saknar det. Det jag behöver finns liksom där jag är, i närheten.
En kakafoni av röster omsluter mig på tunnelbanan på vägen hem. Jag vilar min och laddar för en eftermiddag i telefon och vid maillådan.

Tittar på tv trots att jag borde nanna kudden efter en lång och mysig dag. Svt bjuder på mycket musik denna lördag.

Sexigast i Europe 2011 är John Levén, killen som är den som alltid hållit lägst profil i bandet. I övrigt finns inte så mycket att säga än att John Norum är en fantastisk gitarrist och Ian Haugland är en trummaskin.

Strömstedts möte med Ola Salo fick Niklas att framstå som gubbig och krum. Och Ola såg ut som en tant i håret. Men han har karisma och attityd och är skönt kaxig och egotrippad. Där hon vi en kille som vågar sticka ut, ta plats och vara annorlunda…
Tyckte om att programledaren lät gästen prata. Såg inte hela programmet men tyckte Niklas ställde lite väl snälla frågor. Dessutom ogillar jag starkt en publik som unisont skrattar på kommando, ibland verkade det också extra pålagt. Skavlans publik är mästare på det där. Dom verkar ha inhalerat lustgas och dirigeras av skyltar med texten ”klappa hysteriskt” och ”skratta som lyckliga barn” i varje program.

Artisten som avrundade dagens Melodikryss tror jag inte det var många som hade koll på. Herr Eldeman verkar i alla fall gilla henne och plattan hon släppte i början av sommaren. Jodå, hon är i vårt stall… En annan medverkade i lillasysterkanalen P3 lite senare. Jag gläds när våra artister får eter-tid. Det är dom värda.

Aftonbladet skriver om mobbade barn, och att det i många instanser skylls på den mobbade. Återigen, är inte det här så jävla typiskt svenskt? Du ska inte vara annorlunda, se ut eller bete dig annorlunda. Var som alla andra, stick inte ut. Svenskens (eller är det människans) massiva önskan om grupptillhörighet. Läser en kommentar som befäster det. ”Man kan undvika mobbing genom att som förälder justera sitt barns utseende lite”. Men va’ i helvete! Varför!? Varför istället inte berätta, pränta in och uppmuntra att det är OK att vara en egen individ?

Ibland blir jag så ledsen.

Pratkvarnen - min blogg, mina åsikter

Statistiknörden

  • 31,556 hits