20111220-130527.jpg

Jamen jösses. Jodå. Jag lever. Och andas. In och ut, ut och in.
Emellanåt vill jag inte längre, inte nåt.
Inte jobba, eller varför inte hellre göra nåt annat, nåt som inte ger mig magsår varje månad. Inte va’ ihop, bo nån annanstans, byta kön…
Men så går det några timmar, några dar. Och så är allt kul igen. Som vanligt.
Antar att det är så det är.
Livet, liksom.

Annonser