Just ja.
Vi ska gifta oss i sommar.
Ganska snart, om jag ska vara ärlig. 31 augusti är datumet vi satt och hade man varit en normal blivande brud, hade ju förberedelserna varit igång sen nyårsafton. Icke här. Här är familjen som lever för stunden. Jag vet inte om det har att göra med att livet flyter på så bra i vardagen, att man lägger allt krut på planering av sitt jobb (som kräver långtidsplanering big time). Sina egna, privata åtaganden tar man i sista sekunden. Allt löser sig.
Eftersom det finns en anledning till att vi (läs: sambon) valt just 31 augusti fick jag lite panik när jag nyss började höra mig för om vigselförrättare. Jaha, måste man ha framförhållning för att få någon? Tänkte’nte på de’…

Well, det verkar lösa sig, nu när jag tagit tag i den biten. Har av en slump hittat någon som känns klockren för uppgiften och som verkar tycka det är roligt att göra något extra, mer än de två minuter det tar. Kanon!

Annonser