Kört bil i flera timmar och nu är vi äntligen hemma igen. Sett regniga motorvägar, motorvägleder och landsvägar. Kört genom hällregn och duggregn. Uppehållsväder har det varit men minuterna i Småland utan regn var lätträknade.
Stannade i Gränna och bunkrade polkagris. Övervägande delen av stängerna har lakritsinslag. Såna är vi.
Ett stopp kort därefter igen, på Brahehus för lite lunch. Det enda ställe längs den vägen som serverar ätbar mat, även om schnitzeln var i torraste laget. Nioåringen tyckte i alla fall att pommes friten var god och åt med god aptit. Man får vara glad för det lilla. Stället utanför Ödeshög som heter nåt med … Tuppen – akta er för det. Alltså, det finns vägkrogar och så finns det vägkrogar. Såna som borde ligga u-n-d-e-r vägen, begravda och glömda.

Det enda tröttsamma med längre bilresor är att det bara är jag som har körkort i vår familj. Många mil har jag lagt under mig under dom 10 år vi varit ihop. Mot slutet, när vi bara hade drygt 30 minuter kvar hem, var jag skittrött. Ingen orkade prata med mig – sambon lyssnade på ‘Hundraåringen…” och nioåringen satt med ”paddan” och tittade på Minecraftvideos hela resan. När jag till slut började ge mig själv örfilar och fräste nåt om ”ruttet ressällskap” insåg sambon att han var tvungen att kliva ur Jonas Johanssons värld och försöka börja konversera, om han inte ville bli motorvägsmos. Och hem kom vi alltså till slut.

Saknar redan min kollega och hennes man, dom har varit världens bästa husvärdar, åt mig en hel vecka och åt dom andra två i fem dagar. Sjukt bortskämd och lätt marinerad i alkohol. Rött vin har vi druckit varje kväll. Inga aspacke-mängder utan gott och svenskt ‘lagom’. Kan meddela att dom fyra kilo jag gick ner för en tid sedan är uppätna igen. Ni blir det späkning ett tag. Jag gillade inte åsynen av min kropp i omklädningsrummet när jag köpte min nya bikini i Helsingborg.

Annonser