När man kommer ut på andra sidan, efter en sån där humörsdipp, känns det som en pånyttfödelse.
Förra veckan var riktigt jävla vidrig – jag hatade alla! Min familj, min kollega, mitt hus, min katt, min mamma; ingen kom undan och jag skulle hugga på allt som sades och gjordes. Nu sitter jag här, ingenting har förändrats runt omkring mig. Alla är precis som dom var förra veckan, men jag är en ny människa. Ja, förutom att den förlösande mensen kom imorse. Som en klocka, på dagen tajmad.

Ibland känner jag mig som Sybil – hon som var en hel skolklass i en enda människa.

Annonser