Möte idag kl 12.
Lite pirrigt, eftersom kunderna är nya och väletablerade inom musik och kultur. Man vill ju göra ett gott intryck.
Den ene i duon har jag redan träffat ett par gånger redan, och han ringer titt som tätt. Igår var jag nästan lite oförskämd i telefon, när han ringde vid 17:30-tiden. Tänkte på det efteråt, men det var faktiskt han som började med den skämtsamma tonen.
– Hej, är det du som jobbar med NN (nämner sitt eget namn)?
– Ja, det är jag, men jag vet inte hur länge jag kommer att göra det eftersom han jämt ringer på så konstiga tider!
Han garvade lite lätt och jag avslutade självklart med att säga att jag skämtade, men fick lite dåligt samvete efteråt. Tänk om han tog illa upp…
Jag kan göra såna där dumgrejer, helt spontant ibland. För flera år sedan, när jag jobbade på Det Stora Skivbolaget, ringde en journalist från Expressen. Det var mitt under en brinnande Bruce-sommar, och han var ett stort, stort fan. Han ringde ofta den sommaren.

– Hej, det är MB, säger han.
– Nämen, hej, jag tänkte precis på dig, svarade jag glatt.
– Gjorde du? sa han med förvåning i rösten.
– Ja, jag mådde lite illa…

Inte speciellt schysst av mig. Men inget jag ångrar.

Annonser