Jag är här nu. Jag fattar att ni har längtat. Ni en eller två stackare som fortfarande tittar in här då och då.

Det går inte en dag utan att jag jobbar. Det är mitt liv. Ibland känns det till och med som att jag inte vore någon utan mitt jobb. Jag lever genom mitt jobb. På helgerna, när jag inte jobbar (eller åtminstone inte borde), vill jag göra noll och ingenting. Ligga i en soffa, äta onyttiga grejer och glo på film eller tv-serier, gärna hela säsonger på raken. Utanför jobbet blir jag en osocial enstöring och vill bara vara hemma, ensam eller med bara familjen runt mig.

Trots det där med soffliggandet har det varit stenhård aktivitet idag. Vi har städat. Riktig grovstädning. Hela familjen har jobbat järnet. Tvättat. Dammsugit. Skrubbat stengolvet i köket med Cilit Bang med klorin. Händerna stinker men fogarna i golvet är renare än någonsin.
Jomen, så har jag ju jobbat lite, såklart. Chattat lite med killarna i bandet.  Mailat en radiostation i Chicago som hört om dem. Fick en ingivelse och mailade till bokaren för Manfred Manns Earth Band, som spelar i Stockholm, Göteborg och Malmö i början av februari. Mina killar skulle vara klockrena som förband.
Min andra artist vill komma förbi kontoret imorgon och bjuda på champagne. Jag fick ett sms i eftermiddags: ”Om vi bygger upp en fiktiv värld och, låt oss säga att i den här fiktiva världen finns en manager som ska till sitt kontor kl 08 en måndag och det finns en artist som ska åka hem till sin hemstad över julen men köpt på sig en liten flaska champagne som han skulle vilja ta ett litet glas av med managern, för att fira den bra hösten, framtiden och hur fantastiskt jävla bra den där managern egentligen är. Hur tror du managern skulle ställa sig till det isåfall..? Bara rent hypotetiskt liksom…❤️😘”. 
Det är ju inte konstigt att man gillar sitt jobb när man får den sortens bekräftelse…
Annonser