Tiden rusar. Jag har varit i Göteborg och i Örebro den här veckan. Och ett tag var jag till och med i Kansas City. Men, lätt fånget lätt förgånget heter det ju. Och hela tiden kändes det som nåt sånt här som Viralgranskarna brukar skriva om. ”Om det känns för bra för att vara sant, då är det för bra för att vara sant”…

Jag blev erbjuden att överta en extrabokad flygbiljett till en festival i Kansas City. Tanken var att jag skulle hjälpa till att jobba. Men, när det visade sig att det bara var den svenska delen av resan som gick att boka om, alltså anslutningen Stockholm-Chicago och inte det amerikanska inrikesflyget, ja då gick det i stöpet tyvärr. Visst, vi hittade en hyfsat billig flygbiljett, som kostade runt 3.500 spänn, men den innebar två mellanlandningar – en i Amsterdam och en i New York och en restid på drygt 17 timmar. Och att betala för att få jobba, hur kul jag än tycker att det är, det gör jag inte. Så, jag blir hemma. Och fortsätter jobba och titta på Sons Of Anarchy som avkoppling.

Mina pojkars förbandsgig gick förträffligt bra. Arrangörerna och folket runt Manfred Manns Earth Band var så bra att ha och göra med. Och mitt band var proffsiga, snabba och tog inte något ljus från huvudakten, samtidigt som de gjorde ett väldigt bra intryck på både dem och publiken. Särskilt Göteborg kändes som att de till och med har en publik där. Dit vill jag åka tillbaka för en spelning igen snarast möjligt. Killarnas facebooksida fick ett rejält uppsving efter konserterna och det märks att det börjar puttra. Och då gör det inget att det inte blev någon resa till USA. Dit ska vi ändå, igen. Jag känner det på mig.

 

Annonser