You are currently browsing the category archive for the ‘Resor’ category.

Spanien. Nueva Andalucia. Hej. Det är precis här jag befinner mig just i detta nu. Jag trotsade flygrädslan den här gången också. Den var rätt galopperande den här gången och tog mig med storm. Sist jag flög var det så lugnt, jag var sten-cool. Sen försvann ett flygplan, ett blev nerskjutet och ett störtade. Jomen tjena. Strax var paniken tillbaka i full blom.
Men. Klockan är halv fem. Det är varmt och vi har legat vid poolen och badat hela dagen. Precis hemkomna efter en promenad till Supermercado för proviantering.
Det är speciellt att semestra och ha sin mamma med sig. Jag älskar verkligen min mamma men oj, så ängslig hon är ibland! Lilla mamma, samtidigt förstår jag. Hon hade ett skitförhållande med den man jag kallade pappa och jag tror det på gott och ont har format henne väldigt mycket. Och jag är glad att hon och hennes man hängde med. Man ses inte alltför ofta och åren går. Plötsligt händer nåt och man får aldrig chansen igen. Sånt vill man inte tänka på, såklart men jag tror det är bra att man gör det ändå, ibland.
Nehej, om man skulle ta och gå ut och ta sig ett dopp i poolen igen då…

Annonser

Årets semester är bokad.
Lilla familjen reser till Nuevo Andalucia. Och till London. Lite otippat men så blev det. Och min mamma och henne karl hänger med. Ännu mer otippat. Kul!

Veckorna rusar. Jag blir nästan tokig, för jag hinner inte med.

Åkte till Helsingborg i tisdags. Jag flög. Jepp, det gjorde jag. Flygresan ner ska jag erkänna var jobbig, för det var ett tag sedan jag flög (senast var från Mello och Ö-vik i februari). Dessutom var det lite gropigt på vägen ner, så pass gropigt att det till och med fanns dom som i stolsraderna bakom mig som utbrast ett högljutt ”oj!” och som under landningen pratade lite lugnande med en flygvärdinna. Vad folk än säger, tror jag nästan alla är mer eller mindre flygrädda. Och jag känner till och med nu hur jag blir lite svettig i handflatorna när jag skriver om det.

Flygresan hem gick oerhört smutt, och jag hade inte ens behövt den öl jag beställde in. Det kändes knappt när vi lyfte och landade.

Åkte ner för att ha ett par möten med folk vi arbetar med. Dels två unga tjejer som har en relativt nybildad electronica-duo, och som fått en riktigt fin start. Vi gav dem en s k ‘varumärkesprofilering’ som vinst i samband med en musiktävling de deltog i. Vi hjälper hjälper dem och stöttar dem ‘free of charge’ i samband med ett singelsläpp under våren. Det var något som vi bestämde tidigare i vintras, när vi hade dåligt med jobb och vi har sagt att vi ska försöka göra så någon enstaka gång, när det finns sådana som vi tror skulle bli glada av lite oväntad, gratis hjälp.

I Lund hade vi nästa möte. Vi träffade fem mer eller mindre unga (allt från 35 och uppåt är i min värld ungt nuförtiden) seriösa män, som tillsammans bildar en vokalgrupp. Vi har jobbat med dem ett par månader och nu skulle vi summera arbetet, eftersom vi går mot avslut. Båda parter verkar känna att det finns mer att göra här, så efter mötet bestämde kollegan och jag att vi ska göra ett första ordentligt försök med management-biten. Vi kommer att erbjuda dem att vi försöker boka dem för spelningar; festivaler, events, företagsgig och fortsätter jobba med dem. Precis när jag och kollegan började jobba ihop, hade vi ett sånt här tillfälle och ytterligare ett något senare. Då har det av olika anledningar inte blivit av, och så här i efterhand är jag glad att det gick så. Nu har vi skaffat oss ordentlig erfarenhet, och det sammanfaller nu med artist som är i behov av hjälp och tacksamma för allt vi kan göra för dem. Det kommer såklart att bli hårt jobb, och en stor del av det kommer att bli mer eller mindre gratisjobb, eftersom det är så ett management funkar fram till den dag artisten börjar tjäna pengar på sin verksamhet. Jag tror vi kan hitta en lösning för någon form av liten ‘garantilön’ per månad, åtminstone första året men det handlar om en struntsumma egentligen. Men, så länge vi har andra jobb utöver detta, finns alltid möjlighet att göra sånt som inte genererar en hel massa pengar in. Det handlar om vilja och ambition och rätt artist/band att jobba med. Det är inte speciellt ofta den kombinationen dyker upp.

Göteborgstrippen gick ju som smutt. SJ visade sig från sin allra bästa sida och tog mig till min destination, till och med fyra minuter innan utsatt tid (något som vänner i PR-branschen faktiskt tyckte att jag skulle gå till tidningarna med).

Syftet med resan den här gången var varumärkesprofilering. En artist har kontaktat oss, först för att hen ville ha promohjälp men där vi istället föreslog en förändring av varumärket, eftersom skiva redan var släppt och hen egentligen inte har några större ambitioner att ‘slå igenom’.
Så, vi har researchat, lyssnat, tittat och kommit med en mängd konkreta och, måste jag säga, jäkligt bra förslag på hur hen ska förstärka, förändra och förtydliga sitt varumärke. Artisten blev väldigt nöjd, och det hela kändes himlarns positivt. Kollegan och jag enades om att det är sånt här vi vill göra, det är kreativt och kul, och det tar tillvara på det vi verkligen kan. Så, vi ska försöka få till fler sådana uppdrag, och börjar också kika på föreläsningsuppdrag. Tycker det är på plats att vi börjar visa upp för omvärlden att vi faktiskt kan det vi utger oss för att kunna.
På kvällen träffade vi en mediakvinna som vill att vi ska börja samarbeta. Hon är frilansare, har jobbat inom TV och på PR-byrå. Hon får en hel del uppdragsförfrågningar av varierande art, och vill involvera oss. Så, vi ska försöka hitta ett uppdrag för att se hur det funkar. Kan bli kul och bra. Kan också bli totalkaos, eftersom hon är en intensiv kvinna, som går mycket på känsla, vare sig den är upp eller ned. Väldigt socialt engagerad dessutom och haft flera tunga uppdrag inom genren ‘samhälle’. Men, det kändes positivt, så vi ska se vart det leder.

Och, var det inte själva fan ändå, att jag blev anfallen av nåt jäkla virus ombord på det där tåget! Visserligen tror jag att jag hade det i mig redan när jag bänkade mig, men det blev definitivt inte bättre av den där host-nys-och-harkelresan. Det är strävt i halsen och killigt i näsan, och tryckigt i bröstet. Jag knaprar Esberitox och håller tummarna.

Och så var det, avslutningsvis, det där med mensen. Efter att regelbundet ha tickat på de senaste åren (förutom i augusti förra året, i samband med giftemålet, men det gick att skylla på stress), skippade den nu plötsligt en månad. Om en vecka ska det enligt kalendern vara dags igen. Vi får se vad som sker. Jag är tacksamt förskonad från vallningar och andra besvär. Bara tycker det är lite underligt att den helt plötsligt bara upphör…

Ja, och så har jag köpt träningskort också. Min kiropraktor kommer att kyssa mina fötter!

Jösses vad det var länge sen jag bloggade. Livet håller på och håller på hela tiden. Personligen är jag förskonad från tråkigheter, för jag tycker inte man kan katergorisera jobb som tråkigheter, men mamma åker på det ena efter det andra. Sist i raden av åkommor är kristallsjukan. Lider med henne, det verkar rätt läskigt.
På väg till en mötesdag i Göteborg, min favoritstad. Tåget har just lämnat Centralen. Och satan vad det hostas, snoras och snörvlas ombord. Jag vill inteinteinte bli sjuk, hörni!

Imorgon är det releasefest i Mora för en av artisterna vi jobbar med. Jag och en kompis ska åka. Känner mig just nu inte speciellt sugen, eftersom jag jobbat som en gnu hela kvällen/natten, måste stressa som en liknande gnu på morgonen, inte packat eller ens planerat för packning och dessutom just upptäckt att artistens platta fått en tvåa i betyg av TT. Om artisten bryr sig, kan det bli jobbig stämning på den festen.

Det är kul att träffa nya människor.

I helgen firade vi vår första bröllopsdag, och eftersom vi gifte oss på golfbanan, har vi beslutat att införa en tradition. Bröllopsdagen ska alltid firas med en golfweekend någonstans. Bara han och jag, inga barn eller polare.

Men så händer det andra grejer, såklart. Roliga och lite otippade grejer, under sagda golfweekend – den första i ordningen. Maken och jag stiftade bekantskap med ett lite äldre par. Han 65, hon 68. Dom var nyförälskade och redan när vi stötte ihop på parkeringen kändes att det var… folk man funkade med, trots att vi inte var riktigt i samma ålder. Under middagen satt de ensamma vid ett bort och kuttrade; vi tjyvlyssnade lite på samtalet och insåg att de verkade jäkligt roliga och dessutom hade vi lite gemensamma beröringspunkter, så att det fanns en naturlig igång, så att säga.

Så, när våra middagar var uppätna såg vi till att börja prata med varandra. Det hela slutade med att vi ”slog ihop våra bollar”, d v s vi bestämde att gå våra respektive golfrundor tillsammans dagen efter, istället för att gå var för sig, efter varandra. Och vi hade jätteroligt! Dom var precis så där roliga och trevliga som man kunde märka redan från början. Dessutom var de från stockholmstrakten, så nu är vi utmanade på returmöte någon gång framöver.

Det är kul när det klickar.

Jotack, jag har det inte så himla tokigt.

20130831-081434.jpg

Näst sista dagen på semesterresan, stötte vi ihop med ett ex till mig, och hans fru och två barn. Jag började prata med henne i kön hos tanten som satt vid poolområdet och gjorde gözleme henne utan att känna igen henne. Halvminuten senare kommer hennes man, mitt ex, och utbrister ”nämen, är du här!”. Dom hade precis anlänt och hade eftermiddagen bokad för hamam och skulle iväg utanför hotellområdet. Senare på kvällen möttes vi i hotellobbyn, tog ett par öl och snackade lite skit. Dagen efter hängde vi med dem vid poolområdet. Vår elvaåring lekte och badade med deras elvaåringar (tvillingpar). Allt var supertrevligt ända till han skulle stajla lite i poolen, under en av badbroarna, och slog i huvudet. Han började störtblöda och fick en rätt ordentlig chock. Doktorn på hotellet kom snabbt och sedan blev han snabbt ivägforslad till sjukhus, för att bli omhändertagen. Hans fru hängde med i ambulansen och till sjukhuset medan deras barn, rätt omskakade de också, stannade hos oss. Efter ett par timmar kom hon tillbaka. Han fick stanna för observation över natten. Ytterligare någon timme senare var det dags för oss att bege oss till transferbussen och flyget. Nu har jag sett på facebook att han är tillbaka vid poolen, och verkar ha piggat på sig, och tio stygn rikare i skallen.
Vilken oturskille!

20130721-060736.jpg
Dags snart för boarding. Gruvar mig som vanligt för flygningen, men har avstått alkoholen. Det är fan för tidigt. Har varit på Arlanda sen klockan tio i fem. 05, that is. Sovit två timmar inatt, eftersom vi totalt vänt på dygnet senaste veckan. Snart takeoff.

Pratkvarnen - min blogg, mina åsikter

Statistiknörden

  • 32 358 hits
Annonser