You are currently browsing the tag archive for the ‘divertikulit’ tag.

Jag kör 5:2 sedan snart två år tillbaka. Det funkar jättebra på min känsliga mage. Den här veckan har jag börjat dricka gröna smoothies på mina matfria dagar. Jag har egentligen inga problem att bara dricka te, kaffe och jättemycket vatten på matfria dagar, soppa ibland. Men smoothies känns ju som ett jättebra och näringsrikt och mer mättande alternativ. Nackdelen med smoothies, framförallt dom gröna, är ju att dom är fulla av fibrer. Och av mycket fibrer blir man? Exakt! Pruttig.

Dagen, matfri till trots, har gått i matens tecken. Hade möte med matförfattare. Två stycken till och med. Tack och lov slapp jag sitta och släppa mig under mötet. Magen höll sig lugn och kurrade knappt.

Författarna vill jobba med mig för att lyfta en produkt en av dem utvecklat. Det är ett massivt arbete och jag hade med mig en vän och tidigare kollega från ett skivbolag, som också jobbar med promotion och management. Tänkte testa hur det är att jobba ihop med henne med detta. Hon har hjälpt mig så mycket med kontakter, råd och stöd i mitt managementjobb, så jag vill ge något tillbaka till henne.

Nu har vi en vecka på oss att ta fram en offert med ett väldigt generellt första upplägg. Jag hatar gillar inte att skriva planer men inser värdet av dem, såklart. Men du kan göra världens bästa plan och mitt uppe i arbetet kan du upptäcka att du helt frångått den. Dessutom gillar jag inte att göra planer innan man fått uppdraget. Egentligen vill jag inte lämna några planer alls tillsammans med en offert. Det gäller att göra den luddig, inte nämna några konkreta grejer. Allt för att visa att man vet vad man snackar om, men inte så mycket att de kan ta planen och säga, ”tack, vi behöver inte dig, vi fixar det här själva!”. 

 

Nej. Jag tänker inte prata om datortomografi-undersökningen. Och jag tänker aldrig, aldrig någonsin utsätta mig för något liknande igen, utan att få nåt lugnande innan.
Resultatet har redan kommit, domen är diverticulit på utläkning. Nu kan jag glömma det här och gå vidare. Jag ska försöka se till att äta och dricka så att jag aldrig drabbas av det igen.
Tack för ordet.

01215ffc1b45f68b002394340ff019471eaa5e9ad3

Bilden är missvisande, vi hade fint väder, faktiskt.

På riktigt. Den här veckan, som i och med denna söndag äntligen tagit slut, vill jag aldrig någonsin uppleva igen. Den här veckan har fått mig att känna mig gammal, den har fått mig att känna att min kropp är på fallrepet, skröplig och snart uttjänad. Jag är så innerligt trött på att ha ont och att gnälla över smärta och sjukdom, så jag orkar knappt skriva det här inlägget.

För att göra en jäkligt lång och rätt deprimerande liten historia kort, kan jag bara sammanfattningsvis säga att jag troligen har en släng av divertikulit. Och har ni aldrig någonsin drabbats av den lilla åkomman, bara säger jag: stort jävla grattis! Utan att överdriva är det nog det ondaste jag haft i magen. Lägg lite feber till och en känsla av att ‘nu fan är jordens undergång nog nära och det kan gärna göra detsamma för det ska bara bli skönt’. Ja, så kan vi ju lägga till lite allmän nack- och axelvärk, och en gullig liten tennisarmbåge på det, så har ni min vecka i ett nötskal.

Trots det allmänna tillståndet av att man hellre vill lägga sig ner och kvida i ett hörn, åkte jag och maken till Ljusterö för att fira vår 2-åriga bröllopsdag och spela lite golf ihop. Det var bokat sedan länge och vi vill ju göra det till en tradition. Extra mysigt skulle det ju bli eftersom han dessutom varit bortrest en hel vecka.
Well, så där riktigt romantiskt och jättemysigt blev det ju då inte pga det där ovanstående men vi fick mycket frisk luft och två uppfriskande 18-hålsrundor på en väldigt fin och rolig bana. Under lördagnatten låg jag mest i fosterställning och gnydde i min säng men – peppar peppar – idag, söndag, har det äntligen känts lite bättre. Nu ska jag bara googla och dammsuga internet på vad och hur man ska äta för att slippa det här eländet i framtiden. Jag vet på ett ungefär vad det handlar om, eftersom jag har en väninna som har drabbats flera gånger, men det finns specifika livsmedel och saker man definitivt bör undvika. Nötter t ex, som alltid sägs vara bra och extremt nyttigt för dig, är rena smärtfällan för en med divertikulit. Nåt jag definitivt for sure vet, är att jag ska återuppta min 5:2 igen. Den stupade ju i somras men jag tror det är ett bra trick att slippa sånt här skit. Att ha tarmproblem av den här kalibern är inte min grej.

 

Mamma ligger på sjukhus. I samma sekund som man får det beskedet rusar det tusen miljarder tankar genom huvudet. Och så får man veta: vansinnesont i magen, kräkningar, ingen aptit. Hög sänka (som det inte ens heter längre, det heter CPT eller nåt annat konstigt), dåliga njurvärden (KREA heter det på doktorsspråk). Att sen möta sin mamma i en sjukhuskorridor, med en droppställning som enda sällskap och med trött och medtagen blick – det gör ont i hjärtat.
Troligen handlar det om divertiklar, som hon besvärats av tidigare. Eller en brusten blindtarm. Igår när jag lämnade henne, skulle hon iväg på skiktröntgen, och lite senare idag vet vi mer.
I det här läget känns det som om ordet ”bara” är skönt att få använda. Trots att hon har jätteont, får en massa morfin och mår jävligt illa, går det förhoppningsvis över med rätt behandling. Det är ‘bara’ divertikulit.

Tänker att mitt eget fastande två gånger i veckan nog är en bra förebyggande åtgärd för att inte gå samma öde till mötes. Trots att jag inte gått ner många gram, knappt ett enda, ser jag många fördelar med att fasta. Och jag mår bra av det.

Pratkvarnen - min blogg, mina åsikter

Statistiknörden

  • 31,425 hits