You are currently browsing the tag archive for the ‘tävlingar’ tag.

Jag erkänner villigt: Jag gillar definitivt inte matlagning och känner mig hämmad i köket. Men det hindrar väl inte att favoritprogrammet just nu heter Sveriges Mästerkock? Hela familjen njuter, förfäras och skrattar. Jag är vansinnigt trött på allt som heter True Talent, The Voice och Idol. Sveriges Mästerkock är strålande TV-underhållning.

Jag tänkte bara… så behöver ni inte titta på lördag.
För det går så här:

Jenny Silver vs Love Generation:
Jenny vinner när svenskarna får bestämma. Tråksverige!

Loreen vs Sara Varga:
Sara Varga vinner när svenskarna får bestämma. Tråksverige, igen.

När Jenny och Sara möts vinner Jenny. Verkligen innovativt, Sverige!

The Moniker vs Linda Pritchard:
Linda Pritchard vinner. Annars är det verkligen något fel på oss.

Shirley’s Angels vs Pernilla Andersson:
Det här är svårt. Jag vågar tro på svenskarnas röster här. Pernilla tar hem det.

När Linda Pritchard och Pernilla Andersson möts, vågar jag hoppas på att Pernilla går till finalen. Om hon ler och visar den där charmiga gluggen och får tillbaka sin pianist grejar dom det!

Måste erkänna att det är någon form av Mello-abstinens jag känner.
Trots att det är fyra ganska krävande (och jag står inte ens på scen) och intensiva dagar – 13 av dygnets timmar spenderar man på arena och hotell, resten försöker man vila eller sova – är det ändå något speciellt med att vara på plats. Att vakna med tjusiga dålig-luft-i-mörk-arena-påsar under ögonen, som blir tjusigare och tjusigare allteftersom dagarna går och som fullkomligt exploderar i storslagenhet när det är dags för den stora efterfesten på lördagen. Att äta samma hotellfrukost varje morgon. Att bryta sitt fyraochenhalv månaders rökuppehåll och röka så att lungorna skrumpnar. Att försöka övervaka journalisters envisa frågor och försök att vaska fram skandaler. Att peppa, lugna och försäkra alla inblandade att det kommer att gå bra, bara man gör sin grej och sitt bästa. Att träffa alla de personer som man bara träffar i det här sammanhanget; media och TV-produktionsfolk, skivbolagskillar och skivbolagstjejer. Och ibland går det bra, och ibland går det inte fullt lika bra.
Ja, abstinens är nog ordet.

Vaknar upp och längtar hem. Jag trivs bra här på mitt hotellrum, men det är precis som dom säger – ”borta bra men hemma bäst”. Min artist pratade just på lokala tv4-nyheterna. Idag ger hon svar på tal i tidningen, ett mycket moget och bra svar på tal, till mannen från Skara. Nu lägger vi locket på där, nu finns det inte mer att säga om den historien. Nu fokuserar vi på ett bra rep och ett ännu bättre genrep ikväll.

På scen har hon 7 dansare, det är precis så många man max får vara i rutan. Det är fyra dansare som är ”husdansare” och tre externa förmågor, riktiga små pärlor, Irina, Robin och Fredrik. Unga, ambitiösa, jättegulliga och väldigt coola. De är koreograferade av Ambra, som till vardags dansar i B0unce. Där har vi också en kvinna som kan sitt jobb! Det är härligt att höra henne ge koreografi och rätta till en arm här och en rörelse där.
Nu ska jag försöka snyta ut sovdammet ur näsan och ställa mig i duschen en halvtimme och fylla kroppen med energi genom en stadig hotellfrukost. Man vet aldrig när man får äta nästa gång. Klockan 11:20 går bussen till arenan och jag kommer att lämna den 12 timmar senare.

Snart väntar fyra hektiska dygn i Luleå, då första deltävlingen i Melodifestiva1en drar igång. Det blir min tredje medverkan, den här gången jobbar jag för någon helt annan än tidigare. Som jag inte känner och inte vet hur hon funkar under press. Det borde göra mig lite pirrig i magen, men det enda jag är nervös för just nu är den jävla flygresan upp. När ska jag någonsin bli kvitt min rädsla för att flyga?

Det rullar på. Av bara helvete.
Avslutar strax ett par projekt. Påbörjar ett mastodontprojekt som tar mig och tävlande artist till Luleå 2 februari nästa år. Bråda dagar.
Här läggs det definitivt oändligt mycket mer krut på produktion, scenframträdande och kläder än vad jag är van vid sedan tidigare. Samtidigt är det kul, för jag gillar artisten och låten. Hur det sedan går, ja det kan man ju aldrig någonsin säga någonting om i förväg. Nu kör vi!

Hjälp, huka er gubbar å gummor, för nu laddar’an om!

Det börjar nu. Hysterin kring Sveriges mest tittade på. Sveriges mest hatade. Sveriges mest älskade. Den enda riktigt bra mediafönster ut mot en ny publik som finns, egentligen. Imorgon kring lunch ska ni hålla koll på kvällstidningarnas nyhetssidor för då presenteras – tadaaaa! – programledarna för årets Melodifestival.

Någon som vågar sig på lite gissningar? Carina Berg, Carolina Gynning, Annika Jankell? Eller David Hellenius och Peter Magnusson? Eller David Hellenius och Renee Nyberg? Agneta Sjödin och Hans Fahlén? Nej, oj förlåt. Dom är TV4-profiler. Melodifestivalen är ju SVT (även om det är svårt att tro ibland med alla ”ring-in-och-rösta”-uppmaningar). Vem har vi på SVT som kan hålla i trådarna? Fredrik Skavlan och Robin Paulsson, kanske? Eller Doreen från Bolibompa?
Ja, faktiskt. Doreen håller jag en slant på. Killen är mer svårtippad, men jag lägger en slant på Robin P.

Godkänt, tycker jag. Domare Fredrik är den som vågar ta ut svängarna mest, han känns som om han kan bli riktigt vass. Herr Luuk känns träig och nästan lite trist men kan förhoppningsvis bättra sig. Behållningen i programmet var Peter Apelgren och Amanda Jenssen. Hon är otroligt jäkla skitduktig!

På måndag presenteras de 15 första artisterna i årets Melodifestival. Måndagen därpå de resterande 15.
Återigen – världen håller andan och väntar med spänning.

Imorgon runt lunch presenterar SVT vem eller vilka som ska bli programledare under årets Melodifestival.
Världen håller andan.

Pratkvarnen - min blogg, mina åsikter

Statistiknörden

  • 31,425 hits