You are currently browsing the tag archive for the ‘umgänge’ tag.

Vilat upp oss med 60-årskalas, sjukhusbesök, pasta gorgonzola, biofilm och lite glasmålning. Fick faktiskt lite feeling när jag till slut hittade mitt uttryck.
Och… ja just… Sambon har spelat golf både fredag, lördag och söndag. Själv behöver jag gå mina fadderrundor innan jag kan ta det där eftertraktade kortet, men jag verkar aldrig komma så långt. Sambon verkar liksom ha fått första tjing på banan…

Intensiv helg.
Social helg.
Trevlig helg.

Jag fortsätter på den inslagna banan och just nu lever och existerar jag i den tjugotredje totalt rökfria dagen. Det innebär att jag under dessa tjugotre dagar ersatt dom där cigaretterna med någon form av materia i munnen.
Att jag inte rökt saktar ner kroppens förbränning. Det har jag hört, det säger forskningen.
Det, i sin tur, innebär att den där materian bryts ner saktare. Min kropp får lite andra konturer. Lite… bredare konturer.
Vad jag vill säga med den där onödigt långa utläggningen är att jag nu är tvungen att göra något. Idag har jag promenerat. Inte speciellt långt. Trettio minuter på ett ungefär. Men ändå. Trettio minuter mer motion än vad jag fick förra måndagen.

DSC00144

Fina, fina Staffan bjöd på två låtar till födelsedagsbarnet

DSC00138

Johan och Janne in action

DSC00146

Födelsedagsbarnet själv var inte nödbedd utan gjorde också ett par inhopp

Ute på lokal igår. Det var inte igår, om jag säger så.
Det som fick mig ut i vimlet en stund, var ”Sveriges svar på R0d St3w4rt” som firade sin 40-årsdag i glada musikaliska och andra vänners lag. På scen stod bl a herr He11str4nd och två herrar från en tidig konstellation vid namn Str!ndbergs. Det dom två sistnämnda bjöd på var gammalt för vissa, men nytt för mig. Och jag tyckte minsann att det höll än idag – om än lite ringrostigt, kanske.

Det blev en trevlig kväll. Inte alls speciellt sen och definitivt ganska oblöt (även om den goda bålen var fin och lite lömsk sådär som bål brukar vara).

Nu är det gräsänke-blues i fem dagar eftersom den gode Sambon åker på musikmässa i Alicante. Där kommer han förmodligen att förvandlas till Den Onde Sambon. Dom där mässorna har en tendens att inverka menligt på hans späda lekamen och göra honom vild, galen och en duracellkanin av stora mått. Må så vara. Jag slipper ju se på. Men det synd om spanjorerna…

Lilla familjen trött skippar det traditionella i år. När man inte per automatik har ett härligt litet lantställe att åka till är det inte mycket som står till buds. Jag låter kanske bitter, men det är jag inte. Vi har haft vår beskärda del av sol, vatten, sill, nubbe, jordgubbstårta och stångresning. I år blir året vi skiter i traditionerna. Ingen blir gladare än jag om jag slipper hoppa groda runt den gröna stången. Och sexåringen har aldrig tyckt det varit särskilt roligt.

Det blir vänner på middag och umgänge istället.
Och är det inte vad det handlar om, egentligen?

Pratkvarnen - min blogg, mina åsikter

Här skriver jag, och tar själv ansvar för det jag skriver.

Statistiknörden

  • 31,313 hits